Idag har hundflickorna och jag jobbat i Gävle. Oj, vad dom tyckte att det var kul! Det var länge sen dom var med dit och uppmärksamheten var stor och positiv. Vi kom lagom till fikat och då delades det frikostigt ut ostbitar, vilket alla tre uppskattade förstås. Sedan smälte Majsan hjärtat på en cool musikkille i 25 års åldern (som jag hade möte med), så han bar runt henne halva förmiddan.  Han var in och visade henne både på restaurangen (!) och frisören som ligger granne med oss..hahaha. När vi gick på lunchpromenad var det så galet många änder där, så Mega blev helt förbluffad. Trötta och nöjda så hjälpte dom till att hitta bilen när vi skulle åka hem igen.

Snälla mamma och pappa har varit här idag och skottat av garagetaket – TACK!! Oron har varit att det skulle ligga på bilen en morgon när man kommer ut. Snöar gör det fortfarande…..suck.

Vi har blivit med holländsk fågelhund igen. Han kom upp ikväll och ska vara här över helgen.

Vilken skillnad! Familjen har varit jätteduktig den här veckan och verkligen jobbat enligt den upplagda planen och då ger det ju resultat. För att förra veckan ha kommit in som en orkan, är han nu mera som en västanvind (iofs rätt kraftig---) Nu ska vi fokusera på hundspråk och hundmöten. Han är jättesnäll mot allt och alla, men har missat en del när det gäller signaler och kommunikation. Han söker dessutom spontant, både fysisk -och ögonkontakt nu. Det är fantastiskt att se vad mycket en hund försöker och är villig att ändra beteenden när vi tydligt förklarar vad vi menar. Jag är så glad för hans skull och han med tror jag, för vi har ”pussats” flera gånger ikväll *L* Nu ligger han , labradorflickorna och ett gäng märgben i en salig röra på golvet……alla sover (hundarna alltså). Love, peace & understanding, säger jag bara… ;o)

Så här ser rasen ut.