Helgen inleddes igår med en sanslöst trevlig mamma-middag i Christinas sällskap. Jag fascineras igen och igen av vad givande det är med en människa som känner en utifrån och in, både styrkor och svagheter. Då får man verkligen en fullständig spegling av både skeenden, insikter och relationer. Även om Christina står för klokskapen i vår relation, så får hon också ibland viktiga upplysningar av mig: Som den att livsmedel kan smaka "skåp". I och för sig skrattade hon en del åt det, men jag tror att hon förstod :o) Om inte, så ska jag nån gång bjuda på skåp-kex till kaffet....och DÅ blir det solklart! Aina känner mig också rätt väl.......så hon åt ur allt hundgodis ur mina jackfickor...hahaha.

Hundflickorna och jag har tagit långa och sköna promenader idag.

Så här fina var de i solskenet....Observera barmarken!!!

På eftermiddagen plurrade jag i ett vattendrag under snön och upptäckte sedan när jag var på fast mark igen att jag tappat Majsans koppel. Men som tur är så har jag ju inte bara en fantastisk vårdhund, utan Alva är dessutom en bra sökhund. Hon tog sig an uppdraget och löste det med bravur - förstås! Tack Alvapalva.