Barnen är här igen och tänk vad mycket roligare allt blir då. Vi har så sjuk humor i den här familjen och det leder till att vi skrattar rätt ofta...både åt....men oftast med varandra *L* Idag skulle jag spika fast en av hundgrindarna igen och då kommer en av mina dåliga egenskaper fram. Jag har inget tålamod och har så kort stubin med sånt som krånglar. I vår familj kallas det "arbets-elak" och jag har ärvt det av morfar. Förhoppningsvis så har ni inte den genen i er släkt....*S* Jag blir i alla fall tokig av minsta småsak, skriker , svär och bär mig åt.... Barnen har vant sig nu och bara ruskar på huvudet ... och det går ju över väldigt fort också, som tur är :o). Nåväl, spika skulle jag...krånglade gjorde det. förstås... och jag fick ett utbrott! Då konstaterade Joel att jag inte kan vara med i det befintliga programmet "Arga snickaren", utan ska ha ett eget som heter "Damp-snickaren".. Hahahaha! Det innebär att om man skulle göra ett MH-test på mig (gud förbjude!) så skulle man sammanfatta mig enligt följande: Mycket stor kamplust, stor försvarslust, stor skärpa ... men till min fördel: Ingen jaktkamp och myyyyyyycket social *L* Tur det, annars har man varit avlivad i hundvärlden för länge sedan! *L*