Från Wikipedia:  Empati är en komplex psykologisk process som innebär (1) att känna vad den andre känner (affektiv empati) (2) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) och (3) en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision). De här tre mekanismerna anses alla vara nödvändiga och beroende av varandra för att empati ska ske. Ibland inkluderas även en fjärde aspekt av empati - att besvara den andre med en medkännande och vänlig intention (motivation). I empatiprocessen samverkar affektiv resonans, perspektivtagande och empatisk precision med varandra för att tillsammans producera en socialt adaptiv respons till en behövande annan.

En krånglig förklaring på något som enkelt kan beskrivas som, medkänsla. Vilket mina båda fantastiska barn visade sig  ha mycket av igår:  Joel rastade hundar och fixade te och Treo på löpande band. Han vet också att omsorg och godis är en viktig faktor i hundarnas skötsel, så det delades friskt ut både godis och grisöron ;o) Frida tog med sig labradorerna till stallet och tränade sök med dem samtidigt som hon skötte om Tubbe. Alla var lyckliga och leriga när jag hämtade dom *L* Det var i alla fall till väldigt stor hjälp för mig, som bara låg utslagen i soffan hela dagen och kvällen. Jag har hört att vi människor kan träna upp vår empati, men vet inte om jag tror på det. Den bästa "skolan" måste väl vara att uppleva och ta emot någon annans enpati, för att sedan kunna ge sin empati till någon annan? Att få,  gör det lättare att ge, ungefär som pay it forward.

Majabraja är också empatisk, vek inte från min sida igår, inte ens för att följa med på rastningen.....eller så "använde" hon mig bara som en orsak att slippa....Hahahaha