Tänk att jag som alltid påminner andra om att det kommer bakslag/återfall när man jobbar med att ändra beteenden, blir så förvånad när det händer mig!? Klart att det händer här i min flock också. Inte ens jag kan vara "inne i skallen" på alla hundar hela tiden. Jag hade ett sådant återfall nu på förmiddagen utomhus, med märgben. Lyckades dock bryta det, med resultatet av en jävla huvudvärk och en sprucken röst. Då vet ni att jag tog i! !Tydlighet ni vet *L* Hunden det gällde behövde inte tveka om vad budskapet var och vi har "snackat" om konsekvenserna av en eventuell upprepning. Hon är klok och har gjort så många enastående bra val i andra situationer hittills, så jag känner mig inte orolig. Extra känslomässigt blir det för mig när det drabbar Hjärtat i flocken, men hon är också klok och kan hantera det. Och som ni vet: Hunden lever i nuet, så nu är det nu och framåt som gäller.

En rolig detalj med det hela, var att alla hundar efteråt var berörda av det inträffade. Utom Maja! Hon gnagde på sitt ben under och efter hela grejen. Utan det minsta intresse av att ta reda på vad som hänt....hahahaha. Hon är cool hon!

Nu är fästinghalsbanden på hundarna och jag har använt min nyinköpta fästingplockare för första gången. Den var skitbra! Jag som är konservativ och inte har trott på nymodiga redskap. Fy på mig :o/ Jag kunde till och med plocka en pytteliten på Elsa, som jag aldrig skulle ha fått tag på med fingrarna.

"Man är inte sämre än att man kan ändra sig"..... som tur är!

Från och med nu ska Elsapelsa vara fredad!